Delningsekonomin har börjat få fart på allvar, både i Sverige och andra länder i Europa. Men hänger lagstiftningen med och vilka hinder finns för att folk ska köpa, byta och låna produkter och tjänster av varandra? Nyligen presenterades regeringens utredning ”Delningsekonomi på användarnas villkor (SOU 2017:26)” och Fritidsbanken är ett av exemplen som tas upp i utredningen.
Delningsekonomi är benämningen på att hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem. Den rymmer både kommersiella och ideella alternativ. Du kan hyra ut din bostad några dagar via en webbtjänst eller skotta snö åt grannarna mot betalning. Du kan även låna kläder, verktyg och såklart sport- och fritidsartiklar. Vad tänker du själv på när du hör ordet delningsekonomi? Är det amerikanska företagen Airbnb eller Uber? Eller kanske Skjutsgruppen, de som sammanför personer som ska till samma plats så att de kan samåka (vilket blir billigare och bättre för miljön + att man kan få nya bekanta)? Som sagt, i delningsekonomin ryms både multinationella företag och lokala ideella initiativ. Trots att det här är en sektor som växer behöver den svenska befolkningen betydligt mer information, både från tjänsteleverantörer och staten. Det menar utredarna bakom ”Delningsekonomi på användarnas villkor”.
Fördelar
Vad finns det då för fördelar med delningsekonomin? Ja, låt oss ta ett exempel från vår egen verksamhet. Om du åker skridskor en gång per år, är det då en bra idé att köpa ett par för två tusenlappar (ja, det är sant – de kostar så mycket!) eller är det bättre att låna helt gratis på Fritidsbanken? Svaret borde vara givet, inte minst då du på många håll dessutom får dem nyslipade. För summan av din investering blir att du kan äga dem i tio år och då i snitt betalat 200 kr per åktillfälle. Pratar vi sen om barn- och ungdomsfötter som växer kan kostnaden per användning bli ännu högre…
Och heter du inte Martin Timell så kanske du inte har daglig användning av elektrisk geringssåg eller en lamellfräs. Då kan det vara bättre att hyra den av en person som bor i närheten när behovet väl uppstår (eller för all del låna en av grannen).
”Det handlar inte om att sluta att konsumera. Snarare att handla smart.”
Testa först, handla sen
På Fritidsbanken hävdar vi att vår verksamhet inte är ett alternativ till sporthandeln, utan snarare ett komplement. Men, säger någon, hur kan det vara ett komplement om man ska låna och hyra istället för att köpa? Tja, det handlar inte om att man ska sluta att konsumera. Snarare att handla smart. Har du testat olika sporter efter att ha lånat på Fritidsbanken och hittat något du verkligen gillar, då är det klart du ska köpa den utrustning du behöver för att kunna utöva din sport. Men att köpa bara för att prova en gång, det är inte så smart. Inte heller att köpa något som används vid väldigt få tillfällen – då står det ju faktiskt mest och samlar damm.
Många saknar information
Utredningen har alltså tittat på delningsekonomin ur ett användarperspektiv. Det är bra. Det behövs tydlighet kring vad som gäller med ansvar om något t ex går sönder, skattefrågor, regler kring tvister, osv. Den gör även en kartläggning över vilka olika modeller som finns inom delningsekonomin (Fritidsbanken utgör exempel på en analog/fysisk plattform för den som undrar). I samband med utredningen gjordes också en användarundersökning av Novus där 1060 personer intervjuades om deras erfarenheter av delningsekonomin. Omkring 10 % av svenskarna har deltagit i delningsekonomin de senaste två åren. 80 % har övervägande positiva erfarenheter. Lika många, 80 %, av dem som inte har deltagit i delningsekonomin hävdar att de inte har haft något behov, vilket får mig att fundera på om det verkligen är så, eller om de saknar information och kunskap kring vilka tjänster och möjligheter som erbjuds. Här behöver vi som aktörer inom delningsekonomin bli bättre. Både på att informera om tjänsterna i sig, hur det funkar, vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument och vilket ansvar tjänsteleverantören har. Det här är nämligen några av de skäl som folk anger till varför de inte använt delningstjänster.
Branschorganisation för delningsekonomin
Utredningen anser att det är en brist att det inte finns någon bransch- eller intresseorganisation för delningsekonomin. Det är bara att stämma in i det. En sådan kan bidra till bättre villkor, mer information, jämförbara betygssystem, etc. Utredarna föreslår också att Konsumentverket i samarbete med Konkurrensverket, och i samråd med andra berörda myndigheter, får i uppdrag att under en treårsperiod följa hur delningsekonomin utvecklas i ett användarperspektiv, överväga tillsyn och andra insatser som kan förtydliga användarnas ställning i delningsekonomin samt rapportera resultaten till regeringen.
Hur som helst blir det spännande att följa delningsekonomins spridning i Sverige och resten av världen. Fritidsbanken är en del av den och kommer att bidra till dess utveckling.
Här kan du ladda ner utredningen i sin helhet.
Henric Byström
Varumärkes- och kommunikationsansvarig på Fritidsbanken