21 januari 2020

Fritidsbanker bidrar till bättre folkhälsa

Fritidsbanker bidrar till bättre folkhälsa

Fritidsbanker lånar ut fritidsutrustning till unga såväl som gamla på 95 platser i Sverige. Nu har forskningsinstitutet RISE utvärderat verksamheten. Utvärderingen visar att fritidsbanker gör att fler kan delta i idrott och andra aktiviteter och därmed bidrar till en förbättrad folkhälsa. Över hälften av de som lånat utrustning säger att de rör sig mer tack vare Fritidsbanken.

– Idén till studien uppkom i samband med att vissa kommuner röstade ner förslag om att öppna fritidsbanker då de ansåg att det var för dyrt, utan att ha analyserat vilka värden som skapas av en fritidsbank. Vi ville därför undersöka vilka samhällsnyttor en fritidsbank faktiskt kan bidra med, säger Haben Tekie, projektledare på RISE.

Konceptet Fritidsbanken fungerar ungefär som ett bibliotek, fast med sport- och friluftsartiklar istället för böcker. Skidorna, flytvästarna, fotbollarna och mer än 180 000 andra artiklar är skänkta av privatpersoner och föreningar, och utrustningen lånas ut gratis. Fritidsbanker kan öka nyttjandegraden av redan befintliga resurser, stimulera delande framför konsumtion och förlänga livslängder på prylar genom reparation och återbruk. Fritidsbanker har därmed stor potential att minska den miljöpåverkan som fritidsaktiviteter medför när utrustning köps ny och är i privat ägo.

Genom enkäter och djupintervjuer har RISE samlat in information från 75 fritidsbanker samt låntagare och personer som skänkt utrustning. Resultaten visar att 54 procent av låntagarna anser att de rör sig mer som följd av att de lånat utrustning på Fritidsbanken, samt att 42 procent tror att de inte hade testat på aktiviteten om de inte hade haft möjlighet att låna utrustningen.  Sett ur ett socioekonomiskt perspektiv uppgav över 30 procent av respondenterna att de lånar fritidsutrustning från Fritidsbanken av ekonomiska skäl.

– Den här studien stärker vår övertygelse om att Fritidsbankens arbete är viktigt, dels sett ur ett folkhälsoperspektiv där larmrapporterna om stillasittande avlöser varandra, men också ur ett socioekonomiskt perspektiv där vår verksamhet skapar möjlighet för fler människor ur olika samhällsklasser att röra sig oavsett om de har råd att köpa utrustning eller ej, säger Henric Byström, varumärkes- och kommunikationsansvarig på Fritidsbanken.

Studien har genomförts av forskningsinstitutet RISE under 2019. En digital enkät skickades ut till samtliga fritidsbanker i Sverige med frågor om deras respektive verksamheter. Den digitala enkäten riktad till låntagare besvarades av totalt 113 personer, därtill samlade fritidsbankerna själva in pappersenkäter från besökare på Fritidsbanken. Som komplement och för fördjupad förståelse har djupintervjuer genomförts på plats hos fem lokala fritidsbanker: Deje, Frölunda Torg, Sandviken, Umeå och Upplands Väsby.

Projektet Utvärdering av fritidsbanker har finansierats av Vinnova och leds av RISE i samverkan med Fritidsbanken Sverige.

Mer information

Rapporten går att ladda ner här: http://ri.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1386508&dswid=5497

Läs mer om projektet här: https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/utvardering-av-fritidsbanker

Hitta din fritidsbank här: www.fritidsbanken.se

Kontaktuppgifter

Haben Tekie, RISE: haben.tekie@ri.se 0725- 41 58 92

Henric Byström, Fritidsbanken: henric@fritidsbanken.se 0735-14 07 35